Stjernbergs orakelvillkor - är dom rimliga?
14 okt 2008
I artikeln ”Orakel – finns dom ” (FT 1/06) försöker Fredrik Stjernberg att bevisa att orakel inte kan existera. För att göra detta ställer han upp en rad villkor, i korthet återgivna här, som måste vara uppfyllda för att någon skall vara ett orakel:
1. Allvetande
2. Ofelbart
3. Öppet för frågor
4. Transparent
5. Snabbt
Till att börja med så har vi det relativt rimliga villkoret att ett orakel måste vara allvetande, något som Stjernberg utvecklar med att säga att ”oraklet vet allt som finns att veta om framtiden”. Låt oss nu antaga att vi har en person – huruvida denna person är en människa eller något annat låter vi här vara osagt – som vet nästan allt som finns att veta om framtiden, vad Stjernberg kommer att äta till frukost kl. 07:03 4 mars om 12 år, vad som kommer hända på en specifik bakgata i Tokyo kl. 20:47 21 november om 97 år, nästa veckas lottonummer osv., osv. Denna person vet allt som finns att veta om framtiden, utom vad som kommer att hända på Örkelljungas huvudgata i morgon kl. 14:21. Dock vet personen vad som händer 14:20 och 14:22. Denna person skulle enligt Stjernberg inte uppfylla åtminstone villkor 1 för att vara ett orakel. Är det rimligt? Själv är jag ingen orakelkännare, men intuitivt känner jag att morgondagens kunskapslucka inte räcker för att diskvalificera personen som ett orakel.
Låt oss nu för saken skull anta att vi har en person som vet allt som finns att veta om framtiden. Denna skall då, enligt Stjernberg, för att vara ett orakel dessutom uppfylla resterande fyra villkor. Dessa handlar på ett eller annat sätt om oraklets svar, svar som vi får förmoda kommer från frågor rörande framtiden.
Det andra villkoret säger att oraklet måste vara ofelbart, det vill säga, att om ”oraklet [säger] att något förhåller sig si eller så, så gör det det”. För att vara ett orakel måsta man alltså alltid vara ärlig och aldrig framställa något osant så som om det vore sant. Att ljuga och att samtidigt vara ett orakel är alltså omöjligt. Inte nog med det, är man ett orakel så måste man vara villig att besvara alla frågor man får, oavsett vem som frågar och oavsett vad frågan handlar om. Detta är Stjernbergs tredje villkor, att orakel måste vara öppna och svara på alla frågor. Det fjärde villkoret säger att svaren måste vara transparenta, det vill säga ”vara korrekta, och gå att förstå i förväg”. Att svaren skall vara korrekta sammanfaller med villkor 2 och att de skall gå att förstå i förväg tycks vara ett ganska vagt villkor. Att det är möjligt att förstå något är inte samma sak som att det är rimligt att förstå det. Vem skall kunna förstå svaren? Räcker det att det finns någon, vilken som helst, som kan förstå svaret eller måste den som ställt frågan själv förstå svaret. Om den som själv frågar måste kunna förstå svaret, vilket tycks vara Stjernbergs mening, uppfyller inte oraklet på egen grund villkoret utan är beroende av förmågan att förstå, hos den som frågar, varvid det i så fall ställs stora pedagogiska krav på oraklet. Sista villkoret är att oraklet skall svara snabbt, det vill säga, inom rimlig tid och innan svaret är uppenbart för oss som inte är orakel.
Som jag ser det så är har Stjernberg två huvudvillkor för orakel, dels skall det vara allvetande och dels väldigt snällt. Oraklet skall vara totalt ärligt och villigt att leverera snabba svar på alla frågor på ett så pedagogiskt sätt att den som frågar, oavsett sådant som språk, förstånd och intresse, kan förstå dem. Att vara allvetande kan tänkas vara ett villkor som håller, men måste någon vara snäll för att kunna vara ett orakel? Är någon som vet, i princip allt, om framtiden men som inte är samarbetsvillig, som ljuger, som när den talar sanning inte ger tillräckligt tydliga svar, inte ett orakel? Visst, vi kanske inte har några skäl att tro att denne person är ett orakel, men det hindrar väl ändå inte att personen i fråga är ett orakel?
Nu har vi ett orakel, som är tillmötesgående, ärlig och snäll på alla möjliga vis, nu vill Stjernberg bevisa för oss att oraklet inte existerar. Detta gör han, trots att han själv börjar med att påpeka orakels relevans vid diskussioner om fri vilja, genom att utgå från att han har en fri vilja. Genom att fråga oraklet om vilken reaktion han, Stjernberg, kommer att ge på oraklets svar och samtidigt informera oraklet om hur han kommer att reagera på något av de två möjliga svaren, Stjernberg kräver nämligen att oraklet endast svarar ja eller nej, så anser Stjärnberg att han målat in oraklet i ett hörn. Svarar oraklet si så gör Stjernberg så och svarar oraklet så så gör Stjärnberg si, vilket leder till att oraklets svar blir fel hur svaret än blir.
Det som hänt är alltså att Stjernberg påpekar att orakel är relevanta för diskussionen om den fria viljan, och sedan bevisar han att orakel inte kan finnas genom att utgå från att han har en fri vilja. Är det otänkbart att Stjernberg faktiskt klappar händerna när oraklet säger att han skall göra detta, trots att hans intention från början var att vissla? Kan det vara så att vi som läst Stjernberg artikel är determinerade att aldrig träffa ett orakel, och därför aldrig kommer att ställa en fråga till något orakel som detta inte kan svara på?
Fredrik Öhrner