Nr 3 2000: Om innehållet
Enligt en tanke som är vanlig bland liberaler bör staten vara neutral i förhållande till de livsstilar medborgarna har att välja mellan, och nöja sig med att ge medborgarna möjlighet att själva avgöra vad som är ett gott liv. Denna uppfattning har stått i centrum för den på senare tid intensiva debatten mellan liberaler och de så kallade kommunitärerna eller gemenskaparna.
Till stöd för uppfattningen om statens neutralitet hänvisar många liberaler till vissa resonemang om svårigheten att säkert veta vad som kännetecknar ett gott liv. Dessa resonemang granskas i detta nummer av Ludvig Beckman. I artikeln "Om tvivel, dogmer och den neutrala staten" argumenterar Beckman för att den skepticism som eventuellt förutsätts av tanken om statens neutralitet är mindre radikal än vad många kända liberaler hävdat.
Klas Roth har valt dialogens form för sitt bidrag. I artikeln "Kommunikation på gränsen till förståelse" låter han de fiktiva personerna "John", "Charles", "Jürgen" och "Nicholas" komma till tals i den diskussion om "undervisning, frihet, ansvar, identitet, elevens rätt till självbestämmande samt dialogens väsen och betydelse". John, Charles, m fl, får representera olika perspektiv på dessa frågor (gissa vilka!). Roth är doktorand i pedagogik och vill på detta sätt illustrera den politiska filosofins relevans för pedagogiken.
Demokratibegreppet har varit föremål för omfattande diskussioner i tidigare nummer av Tidskrift för politisk filosofi. Särskilt har frågor om i vilken mån den representativa styrelsen bör kompletteras med inslag av direkt demokrati (exempelvis i form av folkomröstningar) debatterats flitigt. I detta nummer fortsätter diskussionen med Peter Strandbrinks artikel "Behövs folkomröstningar?". Strandbrink diskuterar bl a vissa idéer i SOU 1997:56, 90-talets stora offentliga utredning av det svenska folkomröstningsinstitutet.
Lockes villkor på berättigat ägande ("Lockes förbehåll") är tydligen en het potatis. Sven Ove Hansson hävdade i artikeln "Lockes verkliga villkor" (införd i 3/1999) att Locke var mera restriktiv när det gäller berättigat ägande än vad många tror. Hanssons tolkning, som fick kritik redan i förra numret, bemöts i detta nummer av Ingmar Persson.
Ludvig Wittgenstein brukar ju inte direkt uppfattas som en politisk filosof. Men i detta nummer recenseras en bok som hävdar att han trots allt haft viss politisk betydelse (Kimberly Cornish: The Jew from Linz, Random House, 1997). Wittgenstein var nämligen under en tid skolkamrat med Adolf Hitler, och i boken hävdas att det var den avsky mot Wittgenstein som Hitler därvid utvecklade som låg bakom hans antisemitism (Wittgenstein har judisk bakgrund). Dessutom hävdas att Hitlers ideologi innehåller en perverterad form av Wittgensteins medvetandefilosofi. Boken recenseras av Lars Bergström, som anser att teserna visserligen är intressanta men att den bevisning som anförs inte är helt och hållet övertygande.
Redaktionen