Nr 3 2001: Om innehållet
Det förs på sina håll en intensiv debatt om välfärdsstatens framtida utformning. I sin artikel "Välfärdsstaten i framtiden" granskar nationalekonomen Hans Larsson några av de bidrag som nyligen gjorts till denna diskussion, bland annat en del skrifter som näringslivsorganisationen Studieförbundet Näringsliv Samhälle (SNS) ligger bakom.
Larsson är kritisk mot de idéer som förs fram i dessa skrifter, och som grovt uttryckt går ut på att produktionen av välfärdstjänster i större utsträckning skall överlämnas till privata aktörer. Han menar att dessa idéer, som även har starkt gehör i Finansdepartementet, skulle innebära att vi avlägsnar oss från ett system där kvalitetsmaximering är huvuddimensionen och närmar oss ett system där huvuddimensionen i stället är kostnadsminimering. Han hävdar också att de argument om ökad valfrihet för konsumenternas del som man försöker rättfärdiga förslagen med inte håller för närmare granskning.
Larsson har dessutom bidragit med en recension av boken The Real Worlds of Welfare Capitalism (Cambridge University Press, 1999). Boken är författad av en filosof (Bob Goodin) och några ekonomer (Bruce Headey, Ruud Muffels samt Hen-Jan Dirven), och redovisar resultatet av en jämförelse mellan olika typer av välfärdsstater ("den liberala", "den socialdemokratiska" och "den korporativa", vilka representeras av USA, Nederländerna respektive Tyskland) med avseende på flera olika dimensioner, bland annat effektivitet, jämlikhet, samt fattigdom. Jämförelsen, som bygger på ett omfattande datamaterial, ger bland annat vid handen att när det gäller effektivitet är systemen likvärdiga. Den ekonomiska tillväxten är exempelvis lika stor i alla länderna under den period som beaktas (1985-1995). När det gäller att minska fattigdom och öka jämlikheten är emellertid det socialdemokratiska systemet att föredra.
I övrigt består numret bland annat av en artikel av Mikael Spång med titeln "Demokrati och offentlig förnuftsanvändning". I denna artikel vill Spång granska vissa av John Rawls och Jürgen Habermas resonemang om demokrati och politisk legitimitet.
Dessutom finns en rättelse rörande en artikel som publicerades i nr 1/2001 ("Demokratisk argumentation - Om juryteoremets tillämpning på komplexa kollektiva beslut" av Luc Bovens och Wlodek Rabinowicz). Rättelsen kan emellertid med fördel läsas även av dem som inte läst ursprungsartikeln, eftersom den innehåller en sammanfattning av de resonemang som fördes där.
Redaktionen