Nr 2 2002: Om innehållet
Detta nummer av Tidskrift för politisk filosofi domineras av två replikskiften, vilka föranletts av artiklar som publicerats i tidigare nummer. Det ena står mellan Anders Tolland och Paulo de Narvaja och handlar om rimligheten i den politisk-filosofiska riktning som är känd som "kommunitarismen", och om hur denna riktning närmare bestämt skall uppfattas. Det andre rör välfärdspolitik och vissa bidrag till den välfärdspolitiska diskussionen som SNS ligger bakom. SNS välfärdspolitiska forskning har i ett tidigare nummer kritiserats av Hans Larsson. I detta nummer bemöts kritiken av Per Molander, som är forskningsledare vid SNS med särskild inriktning mot offentlig sektor.
Molander antyder i sin replik att det är tveksamt huruvida debatten mellan honom och Larsson verkligen kan sägas röra politisk filosofi. Därför finns det kanske anledning för oss att förtydliga vår syn på avgränsningen av detta ämne, och därmed också tidskriftens intresseområde.
De centrala frågorna inom den politiska filosofin är normativa. Hur, och på vilket sätt, bör resurserna i ett samhälle fördelas? I enlighet med vilka procedurer bör vi fatta beslut om gemensamma angelägenheter? Men dessa frågor aktualiserar givetvis en mängd andra problem. En del av dessa är moralfilosofiska. Om någon hävdar att samhället bör organiseras så att den totala välfärden blir så stor som möjligt, så vill man veta vad välfärd är för någonting. Vad är det ytterst som gagnar en individ? Andra hör till discipliner såsom beslutsteori och spelteori, som, utöver filosofer, också ekonomer, matematiker och statsvetare ägnar sig åt. Exempelvis John Rawls har argumenterat för att rimligheten i en teori om social rättvisa kan bero på vår uppfattning om rationalitet. Och vissa hävdar (felaktigt, enligt andra) att Arrows berömda "omöjlighetsteorem" har relevans för bedömningen av politiska beslutsprocedurer. Ytterligare andra frågor med relevans för politisk filosofi är empiriska, och studeras huvudsakligen inom discipliner såsom psykologi, sociologi och ekonomi. Vilka effekter har ett visst skattesystem? Det är uppenbart att svaret på denna fråga påverkar den normativa bedömningen av systemet ifråga.
Med denna syn blir politisk filosofi ett mycket brett ämne. Det blir dessutom problematisk att avgränsa det på ett exakt sätt. Det kan ju vara svårt att på förhand avgöra precis vilka empiriskt resultat som är relevanta för de normativa frågor som utgör den politiska filosofins kärna. Därför har vi valt att vara ganska liberala på just denna punkt när vi bedömer de artiklar som skickas in.
Redaktionen