Nr 1 2003: Om innehållet
Att världen blir en allt bättre plats är en upplysningstanke numera så ovanlig att det nästan provocerar att försvara den. Likväl är det precis vad Torbjörn Tännsjö gör i sin artikel "Bättre och bättre dag för dag". Tännsjö, som i filosofin och svensk samhällsdebatt blivit bekant för sitt envetna försvarande av utilitarismen tillämpar nu denna läras två grundfundament - hedonism och konsekventialism - för att jämföra världens tillstånd 1975 med 2000. Slutsatsen är att världen rymmer mer välbefinnande, och således är bättre, nu än då.
Sedan Thomas Hobbes dagar har man inom politisk filosofi varit intresserad av grunderna för samarbete. I Hobbes tappning antog denna undersökning formen av en fråga: Varför ska vi underkasta oss en stats lagar, snarare än att leva i ett naturtillstånd? Vi känner alla till hans svar: livet i naturtillståndet vore "ensligt, fattigt, otäckt, djuriskt och kort". Mer generellt kunde denna syn på statens legitimitet och individens grund för att underkasta sig regler och lagar kallas kontraktualism. En utgångspunkt för detta synsätt är att samarbete - och, mer allmänt, moraliskt handlande - i slutänden måste kunna visas vara rationellt också från den enskilda agentens synpunkt. Detta har emellertid visat sig svårt. Vi kan nämligen tänka oss situationer där det följande gäller. Även om alla får det bättre om alla samarbetar jämfört med om ingen gör det, så är det rationellt för den enskilde agenten att avstå. Ett känt exempel är Fångarnas dilemma.
Magnus Jiborn diskuterar i sin artikel "Förtroende och samarbete" dessa för den politiska filosofin centrala frågor. En av förutsättningarna för samarbete anses ofta vara att agenterna känner förtroende för de andra och för de andras beslutsamhet att göra sin del av arbetet. Jiborn argumenterar för att när vi vill studera förtroendets roll så bör vi snarare fokusera på ett annat spel än Fångarnas dilemma, nämligen "Stag Hunt" eller "Assurance Game". I Fångarnas dilemma gäller att vad det är rationellt för den enskilde agenten att göra är oberoende av vad hon tror att den andra kommer att göra. Så är det inte i Stag Hunt, vilket gör att sådana situationer lämpar sig bättre för att studera förtroendets roll.
I sin artikel "Frihet i arbetet" diskuterar Kalle Grill hur produktionen i ett samhälle bör organiseras för att stärka arbetstagarnas frihet, men utan att kompromissa med marknadsekonomisk effektivitet. Förslaget går i korthet ut på att överföra bestämmanderätt över produktionsmedlen från ägarna till arbetstagarna, och att den ersättning ägaren är berättigad till skall utgöra en "fast andel av löneuttaget".
Utöver dessa artiklar finns två recensioner. I den ena diskuteras en skrift om beslut under osäkerhet som är författad av Per-Erik Malmnäs, samt en antologi om samma ämne. Skrifterna recenseras kritiskt av Martin Peterson. I den andra recensionen, som är författad av Joakim Sandberg, diskuteras Gert Helgessons nyligen försvarade avhandling om värderingars roll i ekonomivetenskapen.
Redaktionen