Nr 2 2003: Om innehållet
I många internationella filosofitidskrifter finns en sorts mellanting mellan regelrätta bokrecensioner och mer självständiga artiklar. Dessa kallas ibland ”kritiska diskussioner” (”critical discussions”). Men trots att de ägnas åt någon nyutkommen bok så skiljer de sig från vanliga recensioner. Syftet är inte främst att komma fram till ett omdöme om boken, utan snarare att föra en diskussion om de frågor boken tar sig an. Därvid granskas bokens argument och teser utförligt, samtidigt som alternativa synsätt och åsikter förs fram.
I Sverige är det ganska sällan som man träffar på något exempel på denna genre, vilket är synd. Därför utgörs detta nummer av Tidskrift för politisk filosofi av två sådana kritiska diskussioner. Den första är författad av tre doktorander vid den filosofiska institutionen i Göteborg (Ragnar Francén, Jonas Gren, och Niklas Juth) och ägnas åt Larry Temkins bok Inequality. Hur skall samhällets resurser fördelas? Många menar att en rättvis fördelning måste garantera ett viss mått av jämlikhet. Men vad är en jämlik fördelning, och när är en fördelning mer jämlik än en annan? I sin osedvanligt detaljrika och välargumenterade bok lyckas Temkin visa att denna fråga är betydligt mer svårbesvarad än vad man nog tror vid första påseendet. Mycket i Temkins bok är emellertid diskutabelt, vilket Francén, Gren och Juth lyckas visa med all önskvärd tydlighet.
Den andra artikeln ägnas åt en nyligen försvarad doktorsavhandling i statsvetenskap. Avhandlingen, som har titeln The Compatibility of Effective Self-Ownership and Joint World Ownership är författad av Magnus Jedenheim och rör den klassiska politisk-filosofiska diskussionen om konflikten mellan frihet och jämlikhet.
Ett sätt att uttrycka den liberala idén om individens frihet är att säga att vi ”äger” oss själva. Detta antas innebära att vi har rätt att göra vad vi vill ”med oss själva” liksom med det vi producerar, åtminstone så länge vi inte kränker någon annans motsvarande rättigheter. Många anser att om man respekterar denna tanke fullt ut så blir resultatet ofrånkomligen en ojämlik fördelning av världens resurser. Så behöver det emellertid inte vara, enligt Magnus Jedenheim. Vissa liberaler har tänkt sig att världen ursprungligen var oägd, men att individer kan förvärva enskild äganderätt till externa resurser genom någon sorts process. John Locke tänkte sig exempelvis att man kan förvärva ett stycke oägd mark genom att ”blanda” sitt arbete med det. Men varför inte snarare tänka sig att världen ägs gemensamt, av alla individer som lever i den? Jedenheim försöker visa att denna tanke är fullt förenlig med idén att vi äger oss själva. Och eftersom det gemensamma ägandet av världen antas garantera ett visst mått av jämlikhet så kan motsättningen mellan frihet och jämlikhet upplösas. Detta resonemang, liksom avhandlingens övriga innehåll, granskas av Folke Tersman, tidskriftens redaktör, som var opponent vid Jedenheims disputation.
Redaktionen